1700-talet

1703: Kimo bruk grundas av Petter Heijke och var Österbottens andra järnbruk.

1706: Stångjärnshammaren stod klar.

1713: Petter Heijke var tvungen att sälja bruket.

1714: Ryska trupper ödelade bruket under Stora ofreden.

1723: Stångjärnshammaren var igång igen.

1732: Övre stångjärnshammaren uppfördes vid Kyroboas. En ny högre damm uppfördes vid Röukas träsk utlopp vid Lillforsen. Den sk gamla dammen, där Kimo å börjar sitt lopp i naturtillstånd, cirka 500 m uppströms och dammen vid utloppet av Keskis revs. Den nya dammen gjorde dessa dammar överflödiga.

1736: Masugnen började uppföras, blev klar några år senare.

 1760: Dammen från år 1732 vid Lillforsen revs. En ny damm i gråsten byggdes på samma plats. Ägare till bruket vid denna tid var John Jennings och Reinold Finlay, deras initialer i järn finns ovanför dammens stenvalv. Dammen är i bruk ännu i dag .

1762: Stor brand förstörde många byggnader på hela bruksområdet.

1763: Klockstapeln byggdes, liksom ett järnmagasin som användes för att förvara järn och säd samt som butik under brukstiden. Järnmagasinet hyser i dag museet.

1763: Vällingklockan i grinden invid bruksgården har inskriptionen Oravais masugn 1763. Den göts för att användas i klockstapeln, men hade för dålig klang.	1764: Klockstapeln försågs i stället  med en bronsklocka/ mässingsklocka gjuten i Stockholm.

1771: Konkurs

1783: Bengt Magnus Björkman, mäktig storköpman i Stockholm, köpte ett brukskomplex i Finland, till vilket bla hörde Kimo Bruk, Orisbergs (Storkyro), Fiskars, Antskogs och Koskis bruk. Kimo bruk blev ett av de större i Finland.

1784: En ny stångjärnssmedja med väggar av gråsten uppfördes vid Övre bruket i Kyroboas. Den byggdes om till kvarn omkring år 1900.

1791: En ny stångjärnshammarsmedja med väggar av gråsten uppfördes uppfördes vid nedre hammaren, Hammarfallet.

1788: En ny smedja, en stångjärnshammare, byggdes  av Bengt Magnus Björkman vid mellanbruket vid Mutta fors, den sk Nyhammaren (bilden).

1792: Kimo bruk hade störst produktion i landet.

1795: Björkman köpte Keppo sågverk och gård i Jeppo.

1800-talet

1809: Bruksägare måste vara bosatta i landet. Björkman sålde bruken till sina söner. Lars Magnus Björkman blev ägare till Orisberg, Kimo Bruk och Keppo.

1811: Nyhammaren vid mellanbruket lades ner och i stället inleddes kvarn- och sågverksamhet på platsen. 

1863: Kyrkstapeln fick antagligen sin vimpel när den 100-årsjubilerade.

1866: Sista verksamhetsåret för Oravais masugn.

1875: Smidet avvecklades.

1890-talet: Kimo Bruksbolag bildades och Övre hammaren (Kyroboas) gjordes om till kvarn.

1891: Järnhanteringen upphörde.

1900-talet
1910: Dammen vid nedre hammaren (Hammarfallet) ersattes av en ny damm gjord av kilad sten. Denna damm har gjort det möjligt att skapa en vacker miljö på bruksområdet med den konstgjorda dammbassängen och de konstgjorda holmarna. Dammen används även som gångbro över ån på bruksområdet.

1920-22: Vattenkraftverket vid nedre hammaren byggdes av Johannes Smeds (bilden).

1922-1984: Forsarna i Kimo å utnyttjades för att producera elektricitet  främst till största delen av Oravais kommun, norra Vörå och hela Maxmo kommun. Elproduktionen startades enligt följande: Hammarfallet år 1922, Sågen (Nyhammaren) 1957 och Kyroboas kvarn (Övre hammaren) år 1959 .
1920-talet Kvarnen vid mellanhammaren lades ner detta årtionde.

1962: KWH-koncernen Ab blev ägare till anrika Kimo bruk.

1962: Sågen vid mellanhammaren lades ner.

1967: "Leirkladdin", en arbetarbostad byggd av lera, revs. Den bestod av fem lägenheter och en bagarstuga.

1979: Kvarnen vid Övre hammaren (Kyroboas) avslutade sin verksamhet.

1984: Driften upphörde vid alla tre vattenkraftverken på Kimo bruk. Det innebar slutet på en månghundraårig användning av vattenkraften i Kimo å. Vid de övriga forsarna i ån hade driften av turbinerna redan varit avvecklad i flera årtionden. Herrfors fortsatte regleringen av Röukas och Keskis träsk och underhållet av de fem dammanläggningarna så att alla dammar kunde hållas vattenfyllda.

1991: Vridläktaren på Kyroboas byggs.

1991: Kimo bruks sektion bildas. Det började med gamla kartrestaureringar och miniatyrbyggen över bebyggelsen på Kimo Bruk omkring 1760 och sammalunda över området vid Kvarnen (idag teaterområdet på Kyroboas) från samma tidsperiod.

1996: Einars café invigdes och hölls öppet 6 dagar i veckan under sommarmånaderna de första åren med avlönad arbetskraft. Einar Engströms före detta bostad renoverades på talko.

2000-talet

2000: Handens Hus invigdes (bilden). Den före detta Marthastugan på "Kullbackan" mittemot Kimo skola flyttades, återuppfördes och inreddes på talko.

2002: Wickströmska huset (fd Wickströms Motorfabriks kontorsbyggnad i Vasklot ) revs, lagrades och återuppfördes med början detta år.
Huset är fortfarande halvfärdigt och framtida finansering oklar.

2003: Brukets 300-årsjubileum firades med stor fest i tält på Bruksgårdens gårdsplan. Bruksgården var då ännu inte klar.

2004: Bruksgården tas i bruk efter en grundlig renovering.