Den första hammarsmedjan vid Kyroboas uppfördes 1732. Under brukets blomstringstid på 1700-talet fanns en gårdsgrupp med tio bostadsbyggnader, bastu, 14 mindre spannmålsbodar, 12 stall och 15 fähus samt ett flertal redskapslider på platsen. Det fanns materialbodar, järnmagasin, klensmedja, rior och halmlador.

Ända till modern tid fanns här en av smedsbostäderna bevarad. Byggnaden omnämns tidigast i en skrift från 1860-talet. Den var byggd av soltorkat tegel och gick under namnet "Leirkladdin". Den fanns på backen på andra sidan vägen. Den revs dock 1965.

Liksom i den nedre hammarsmedjan fanns här i den övre hammarsmedjan två härdar och en stångjärnshammare. Den trätimrade hammarsmedjan var vid den tiden lite större än den timrade hammarsmedjan vid nedre bruket. Den övre hammarsmedjan var 16,6 m lång och 10,4 m bred. Under Björkmans tid som ägare i början av 1700-talet uppfördes en smedja av sten, vars ytterväggar ingår i kvarnbyggnaden av idag. Hammaren drevs med tre vattenhjul.

Dammen var på 1700-talet placerad lite högre upp längs ån. Den var timrad och förstärkt med slagg och sten. En åbro har funnits vid dammen sedan 1700-talet, men den nuvarande valvbron av sten som skymtar på andra sidan dammen byggdes som den fjärde i ordningen år 1914.

År 1860 övergick man vid bruket från tysksmide till franchecomte smide. Under samma tidsperiod fick hammarsmedjan ett gnisthus med "labbi" för smederna att vila i mellan skiftena.

Hammarsmedjan omgjordes till kvarn 1899. Helmer Siffrén var den sista mjölnaren på Kyroboas. 1979 stängdes kvarnen, men fick en ny funktion i och med att teaterföreställningarna började ordnas här 1986.