Kimo bruk – 300 år av historia, människor och järnets väg
Innehållsförteckning
- Introduktion
- Brukets uppkomst och utveckling
2.1 En plats där allt började
2.2 Produktion, handel och blomstringstid
2.3 Nedgång och omställning
2.4 Vattenkraftens betydelse
2.5 Livet på bruket - Brukets människor
3.1 Ägare genom tiderna
3.2 Förvaltare på Kimo bruk
3.3 Smederna – brukets hjärta
3.4 Moderna smeder - Historisk översikt
4.1 Kimo bruk – historia år för år - Bruksmiljön
5.1 Brukshistoria – hus för hus - Kimo bruk idag
6.1 Kimo bruk idag
6.2 En levande historia - Kyroboas – det övre bruket
7.1 Uppbyggnaden under 1700-talet
7.2 Arbete och vardag
7.3 Förändring under 1800-talet
7.4 1900-talet – från industri till kultur
7.5 Kyroboas idag – en levande kulturmiljö - Publikationer och material
8.1 Böcker om brukets historia
8.2 Artiklar och årsböcker
8.3 Övriga produkter och publikationer - Beställning och vidare läsning
9.1 Böcker om bruket
9.2 Övriga produkter och publikationer
9.3 Artiklar om bruket på internet
1. Introduktion
Kimo bruk – 300 år av historia, människor och järnets väg + publikationer till salu
Kimo bruk i Oravais är en av Finlands äldsta industriella miljöer, med rötter som sträcker sig tillbaka till början av 1700-talet. I över trehundra år har platsen varit centrum för arbete, innovation och gemenskap. Här möts naturens krafter och människans hantverk – från vattenhjulens rytm och smedernas hammarslag till dagens levande kulturmiljö.
Kimo bruk är inte bara en industrihistoria. Det är en berättelse om människor – ägare, förvaltare, smeder och familjer – som tillsammans formade en plats där arbete och vardag var tätt sammanflätade.
2. Brukets uppkomst och utveckling
2.1 En plats där allt började
År 1703 grundades Kimo bruk av den driftige svensk-tyske handelsmannen Petter Heijke. Platsen valdes med stor omsorg: här fanns en djup hamn för malmtransporter, rikliga skogar för kolning samt vattenkraft från Kimo å – en avgörande energikälla för smidesverksamheten.
Järnmalm hämtades från Utö i Bottenhavet och från Herräng i Roslagen. Malmen skeppades till Oravais, där den smältes i masugnen, och transporterades därefter vidare till Kimo för vidare förädling. Redan från början var bruket en del av ett större europeiskt system där råvaror, teknik och kunskap rörde sig över nationsgränser.
2.2 Produktion, handel och blomstringstid
Vid Kimo bruk smiddes järnet till stångjärn – en av tidens viktigaste exportvaror. Här tillverkades även ankare, spikar, bultar och olika verktyg.
Under slutet av 1700-talet nådde bruket sin höjdpunkt. År 1792 var Kimo bruk Finlands mest produktiva järnbruk. Järnet fraktades till Stockholm och exporterades vidare ut i Europa, vilket gjorde bruket till en del av en omfattande internationell handelskedja.
Transporterna var avancerade: från gruvor till masugn, vidare till smedjor och slutligen till exporthamnar. Hela denna kedja krävde samarbete mellan många aktörer och vittnar om en tidig industriell organisation.
2.3 Nedgång och omställning
Under 1800-talets senare del förändrades industrins villkor. Nya smidestekniker från England, baserade på stenkol, gjorde den traditionella järnhanteringen mindre konkurrenskraftig. År 1891 upphörde järnproduktionen vid Kimo bruk.
Men bruket gick inte i graven. Istället förändrades verksamheten. Smedjor byggdes om till sågverk och kvarnar, och under 1900-talet blev vattenkraften en ny ekonomisk grund. Från 1920-talet producerades elektricitet som försåg både bruket och omgivande bygder.
2.4 Vattenkraftens betydelse
Kimo å har alltid varit brukets livsnerv. Med sina många forsar och höjdskillnader erbjöd den idealiska förutsättningar för vattenkraft.
Redan på 1700-talet byggdes dammar för att reglera vattenflödet, och flera av dessa används fortfarande. Under 1900-talet utvecklades kraftverken ytterligare och gjorde det möjligt att producera elektricitet för både industri och hushåll.
2.5 Livet på bruket
Kimo bruk var inte bara en arbetsplats – det var ett helt samhälle. Här levde smeder, arbetare och deras familjer. Under 1700-talet fanns ett omfattande nät av bostäder, ladugårdar och ekonomibyggnader.
Många av smederna var vallonättlingar eller invandrare från andra delar av Europa, vilket bidrog till en mångkulturell miljö. Deras arbete och liv har satt djupa spår i regionens historia, och många släkter i trakten kan spåra sina rötter tillbaka till bruket.
3. Brukets människor
3.1 Ägare genom tiderna
Under tre sekler har Kimo bruk haft en rad ägare:
1703–1713 – Petter Heijke
1713–1738 – Anders Sahlstedt
1738–1748 – Albrecht Thel
1748–1771 – John Jennings och Robert Finlay
1772–1778 – Konkursförvaltning
1778–1783 – A. Hasselgren
1783–1874 – Släkten Björkman–Björkenheim
1874–1882 – Anders Reinhold Wangel
1882–1889 – J.A. Roos
1889–1962 – Bolag med Ollus och Smeds
1962– – Oy Keppo Ab (senare KWH-koncernen)
Under 1900-talet förändrades brukets roll från industriell anläggning till kulturmiljö, och idag förvaltas det i samarbete mellan lokala aktörer.
3.2 Förvaltare på Kimo bruk
Eftersom ägarna ofta bodde på annan ort var det förvaltarna som skötte den dagliga driften:
1722–1728 – Fredrik Teel
1728–1735 – Petter Dahlström
1735–1773 – Anders Ekman
1773–1780 – Anders Qvist
1780-talet – Bengt Collin
1790–1804 – Lars Fredrik Falander
1804–1830 – Adolf Rydberg
1830–1848 – M. von Essen
1848–1864 – Bengt Magnus Björkenheim
1864–1874 – August Reinhold Malm
1874–1882 – Anders Reinhold Wangel
1882–1891 – J.A. Roos
1891–1962 – Ägarna själva
1962–1982 – Lars Achrén
1982–1991 – Lasse Sillanpää
1991– → Oravais hembygdsförening och Kimo bruks stiftelse
3.3 Smederna – brukets hjärta
Smederna var kärnan i verksamheten. Deras arbete krävde styrka, precision och erfarenhet.
Urval av smeder
1700-talets smeder:
Jakob Ersson, Erik Hansson Ståhle, Hans Syhl, Henrik Värme, Erik Olofsson Ståhle, Erik Ersson Ståhle, Petter Dufva, Elias Hane, Henrik Dufva, Petter Holmström, Elis Forsberg, Joseph Ulf, Mickel Brun
Senare 1700-tal:
Henrik Häggström, Jakob Ulf, Abraham Frögd, Abram Abramsson Frögd, Lars Holmström, Johan Stark, Jakob Renbäck, Lars Johan Grön, Anders Åberg, Henrik Frögd, Jonas Holmström, Johan Ståhlberg
1800-tal:
Erik Värme, Nils Bäck, Henrik Brask, Anders Forsberg, Olof Hahne, Gustav Ulfsson, Johan Olof Frögd, Nils Holmström, Lars Forsberg, Johan Holmström, Elias Hane, Elias Olofsson Hahne
Senare smeder:
Lars Johansson Holmström, Nils Gustav Holmström, Gabriel Johansson Ståhlberg, Matts Renbäck, Petter Gustafsson Ulfson, Jonas Holmström, Olaus Gustavsson Hane, Johan Olafsson Ståhlberg, Clas Gustav Eliasson Hane, Johan Fröjdman, Axel Lundberg, Gabriel Gabrielsson Ståhlberg, Jakob Mattsson Holmlund, Johan Carlsson, Jonas Järnström, Jakob Holmström, Johan Pettersson Ulfson, Johan Svensson Ståhlberg, Peter Johansson Ståhlberg
Många av dessa namn lever kvar i dagens släkter i regionen.
3.4 Moderna smeder
Einar Pollars - fram till 2019
Niklas Svevar - 2019 -
Läs artikel om de moderna smederna HÄR (Österbottens tidning, 2019, URL)
4. Historisk översikt
4.1 Kimo bruk – historia år för år
1703 – Bruket grundas
1706 – Stångjärnshammaren klar
1713–1714 – Försäljning och förstörelse under krig
1723 – Återstart
1732–1736 – Utbyggnad av hammare och masugn
1760–1764 – Dammar och klockstapel byggs
1762 – Brand
1771 – Konkurs
1783–1795 – Expansion under Björkman
1792 – Högsta produktion
1809–1811 – Omstrukturering
1866 – Masugnens sista år
1875–1891 – Smidet upphör
1900-tal – Såg, kvarn och elproduktion
1962 – Ny ägare (KWH)
1967–1984 – Nedläggningar
1991 – Vridläktare byggs
1986 – Första sommarteatern på Kyroboas
1987 – Teaterverksamheten organiseras
1991 – Vridläktare byggs och Staffansgården flyttas
1990–2020-tal – Kontinuerlig sommarteater och kulturverksamhet
2000-tal – Bruket utvecklas som besöksmål och kulturmiljö
2010-tal – Evenemang och hantverkstraditioner stärks
2024 – Hammarruinen får tak
5. Bruksmiljön
5.1 Brukshistoria – hus för hus
Kimo bruk består av en unik samling byggnader:
Herrgården – förvaltarens bostad och centrum för verksamheten
Klockstapeln (1763) – signal för arbetets rytm
Nedre hammarsmedjan – produktionens kärna
Knipphammaren – spik- och bulttillverkning
Övre hammaren (Kyroboas) – omfattande bruksmiljö
Staffansgården – senare bostadsmiljö
Järnmagasinet – idag museum
Utöver dessa finns broar, dammar, smedjor och andra byggnader som tillsammans bildar en sammanhängande historisk miljö.
6. Kimo bruk idag
6.1 Kimo bruk idag
Idag är Kimo bruk ett levande kulturcentrum. Här finns:
museum och galleri
evenemang och konserter
smideskurser
vandringsleder och naturupplevelser
Bruket används för både kultur och rekreation, samtidigt som dess historia bevaras.
6.2 En levande historia
Kimo bruk är mer än ett historiskt minne. Det är en levande plats där tre sekler av arbete, teknik och mänskliga berättelser möts.
Här fortsätter historien – i landskapet, i byggnaderna och i människorna som fortfarande samlas kring bruket.
7. Kyroboas – det övre bruket
Kyroboas utgör den övre delen av Kimo bruk och är en plats där natur, industri och människoliv mötts under flera hundra år. Redan tidigt i brukets historia utvecklades området till en viktig del av produktionen, men också till ett levande samhälle med bostäder, byggnader och verksamheter.
7.1 Uppbyggnaden under 1700-talet
År 1732 uppfördes den första stångjärnshammaren vid Kyroboas. Detta markerade början på en intensiv utveckling av området, som snart blev en central del av brukets industriella verksamhet.
Under brukets blomstringstid på 1700-talet växte Kyroboas till ett omfattande brukssamhälle. Här fanns inte bara smedjor utan även ett stort antal byggnader: bostadshus, stall, fähus, spannmålsbodar, redskapslider och andra ekonomibyggnader. Området fungerade som ett självständigt centrum inom bruket, där både arbete och vardagsliv tog plats.
7.2 Arbete och vardag
Kyroboas var inte enbart en produktionsplats utan också ett hem för många av brukets arbetare. Smeder och deras familjer levde här, och deras vardag präglades av både hårt arbete och gemenskap.
Bland byggnaderna fanns också arbetarbostäder, varav den mest kända var den så kallade “Leirkladdin”, en bostad byggd av soltorkat tegel. Den stod kvar långt in i modern tid men revs under 1900-talet.
7.3 Förändring under 1800-talet
När järnhanteringen gradvis blev mindre lönsam under 1800-talet förändrades även Kyroboas roll. Den industriella verksamheten minskade och området anpassades till nya behov.
Den övre hammaren byggdes om till kvarnverksamhet under 1890-talet, vilket markerade en övergång från järnproduktion till annan typ av industriell användning.
7.4 1900-talet – från industri till kultur
Under 1900-talet fortsatte förändringen. Kvarnverksamheten levde kvar en tid men upphörde slutligen 1979. Därefter kom området att få en ny funktion som en del av brukets kulturmiljö.
År 1991 uppfördes vridläktaren vid Kyroboas, vilket gjorde platsen till en scen för sommarteater och andra evenemang. Samtidigt började man alltmer se området som en historisk miljö värd att bevara och utveckla.
7.5 Kyroboas idag – en levande kulturmiljö
Idag är Kyroboas en central del av Kimo bruks kultur- och rekreationsområde, där spåren av den gamla bruksmiljön fortfarande är tydliga i landskapet trots att många byggnader försvunnit. Området har utvecklats till en plats där historia och nutid möts, och där besökare kan uppleva både natur och kultur i en unik miljö.
Sedan mitten av 1980-talet har Kyroboas varit spelplats för Oravais Teater. Den gamla kvarnmiljön vid Övre bruket fungerar idag som scen för sommarteater, där föreställningar ges i en naturskön omgivning vid Kimo å. Vridläktaren gör det möjligt för publiken att följa handlingen i hela landskapet, och varje sommar samlas både publik och medverkande från hela regionen. Föreställningarna förenar lokalhistoria, dramatik och levande dialekter, och bidrar till att hålla platsens berättelser levande.
Kyroboas är idag ett välordnat besöksmål med faciliteter som parkering och servering, vilket gör området tillgängligt och attraktivt för en bred publik. Samtidigt bär platsen fortfarande tydliga spår av sitt förflutna.
Från stångjärnssmedja till kvarn, och vidare till dagens kulturmiljö, speglar Kyroboas Kimo bruks större historia i koncentrerad form. Det är en plats där arbete och liv har lämnat avtryck, och där historien fortsätter att leva – inte längre genom hammarslag, utan genom teater, möten och gemenskap.
9. Böcker och material från Kimo bruk
Många av nedanstående titlar kan du beställa genom att kontakta oss via kontaktformuläret längst ner på startsidan.
9.1 Böcker om brukets historia
- Kimo Bruk 300 år (1703–2003)
Redaktör Holger Wester
En omfattande historik över bruket och Oravais masugn baserad bland annat på Helmer Tegengrens forskning.
- Hit ledde järnets väg Kimo bruk 1703–2003
Författare Evi Engström
En illustrerad historiebok som skildrar livet vid bruket med fokus på vardagen för vanligt folk.
- Smideskorsen på Oravais gravgård
Författare Evi och Bertil Engström
En dokumentation av smidda gravkors med koppling till personer som arbetat vid bruket.
9.2 Artiklar och årsböcker
Orvas 2015 cirka 18 euro
Orvas 2014 cirka 18 euro
Orvas 2013 cirka 15 euro
Orvas 2004 till 2014 cirka 10 euro per styck
Orvas 1987 till 1999 cirka 5 euro per styck
Paket med 8 stycken Orvas 1987 till 1999 cirka 20 euro
Paket med 10 stycken Orvas 2004 till 2013 cirka 50 euro
Exempel på artiklar som förekommer i årsböckerna
Kraftverken vid Kimo bruk 1920 till 1984
Kraftverkstunneln vid Kimo bruk
Röukas och Keskis träsk
Vattenkraften i Kimo å
Årtal på byggnader vid Kimo bruk
Sågbacken på 1950 talet
Översvämningen 2004
Tunnelbygget 2008
9.3 Övriga produkter och publikationer
Evis vykort cirka 2 euro per styck
Evis skolkort cirka 1,50 euro per styck
Övriga vykort cirka 1 euro per styck
Kimo Bruk 300 år cirka 20 euro
Smideskorsen cirka 15 euro
Järnets väg cirka 20 euro
Testamentet cirka 22 euro
Masunaran cirka 15 euro
Dessa kan du beställa genom att kontakta oss via kontaktformuläret längst ner på startsidan.
Se artiklar tillgängliga på internet om bruket nedan.
9.3 Artiklar tillgängliga på internet om bruket
Källförteckning
Bertil Holmlund. (2005–2023). Artiklar i Orvasboken / Årvasboken (t.ex. Kraftverken vid Kimo bruk 1920–1984, Vattenkraften i Kimo å, Kraftverkstunneln vid Kimo bruk m.fl.). Oravais hembygdsförening.
Elinan matkalaukussa. (2022). Kimon ruukki ja Pohjanmaan kulttuuriperintöä. Hämtad från
https://www.elinanmatkalaukussa.fi/kimon-ruukki-ja-pohjanmaan-kulttuuriperintoa/
Jälkipeli. (n.d.). Kimon ruukki oli aikoinaan eräs Suomen suurimmista – paljon vanhaan on yhä jäljellä. Hämtad från
https://www.jalkipeli.net/kimon-ruukki-oli-aikoinaan-eras-suomen-suurimmista-paljon-vanhaan-on-yha-jaljella/
Museiportal Österbotten. (n.d.). Kimo bruk. Hämtad från
https://www.museiportalosterbotten.fi/museum-a-o/museum/17-kimo-bruk
Museiverket. (n.d.). Kimo bruk och Oravais masugn (RKY-område). Hämtad från
https://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=908
RKY. (n.d.). Kimo bruk och Oravais masugn – kulturmiljöbeskrivning. Hämtad från
https://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=908
Swedish Finn Historical Society. (n.d.). Oravais parish primer. Hämtad från
https://www.swedishfinnhistoricalsociety.org/parish-primer/oravais/
Vasabladet. (2017). Kimo bruk reser midsommarstången. Hämtad från
https://www.vasabladet.fi/vora/kimo-bruk-reser-midsommarstangen/
Vasabladet. (2025). Kranskalas i Kimo – bara vi får upp stången kan vi säga att det är midsommar på riktigt. Hämtad från
https://www.vasabladet.fi/vora/kranskalas-i-kimo-bara-vi-far-upp-stangen-kan-vi-saga-att-det-ar-midsommar-pa-riktigt/
Vasabladet. (2025). En av Vasabladets mest kända reportrar får egen utställning. Hämtad från
https://www.vasabladet.fi/kultur-noje/en-av-vasabladets-mest-kanda-reportrar-far-egen-utstallning/
Wikipedia. (n.d.). Kimon ruukki. Hämtad från
https://fi.wikipedia.org/wiki/Kimon_ruukki
Wikipedia. (n.d.). Oravais. Hämtad från
https://en.wikipedia.org/wiki/Oravais
YLE. (2003). Kimo bruksjubel får stöd. Hämtad från
https://yle.fi/a/7-25125
YLE. (2008). Kimoborna vill att Kimo å rensas snabbt. Hämtad från
https://yle.fi/a/7-267097
YLE. (2013). Bruket som präglat ett helt samhälle. Hämtad från
https://yle.fi/a/7-618613
Österbottens Tidning. (2019, 16 juni). Smide är ett hantverk som går i arv genom diskussion. Hämtad från
https://www.osterbottenstidning.fi/lokalt/smide-ar-ett-hantverk-som-gar-i-arv-genom-diskussion/ (Österbottens Tidning)