Kimo bruks historia

 

Kimo bruk igår

Kimo Bruk grundades av initiativrike svensktysken Petter Heijke 1703. Heijke valde platsen eftersom det fanns en tillräckligt djup hamn för malmskutorna, tillgång till vattenkraft att driva hamrarna samt skog för kolning. Järnmalmen kom från Utö gruva i Bottenhavets södra skärgård samt från Herräng gruva i Roslagen. Den skeppades över till Tacksamviken i Oravais och fraktades därifrån med häst och kärra till Masugnen i Oravais för att gjutas till tackjärn. Från Masugnen transporterades järntackorna vidare antingen med pråmar längs ån upp till Kyhras åbro i norra Kimo och därifrån vidare med häst och vagn längs den lilla byvägen, eller alternativt vintertid hela landvägen till hammarsmedjorna vid Kimo Bruk där järnet förädlades till exportvaran stångjärn. Också andra järnprodukter såsom ankaren, spikar, bultar och verktyg tillverkades.

 

Kimo Bruk var år 1792 Finlands mest produktiva järnbruk. Det KB-märkta järnet fraktades med egna skutor från Oravais till Stockholms järntorg (finns i nuvarande Gamla Stan). Järnet exporterades vidare från Stockholm till övriga Europa.

 

I slutet av 1800-talet blev järnhanteringen olönsam, bland annat på grund av att nya smidesmetoder från England, baserade på stenkol, tog över marknaden. Järnhanteringen lades ned 1891 men ersattes av annan industriell produktion. Två av de tre hammarsmedjorna byggdes om till sågverk och kvarn. Från år 1922 producerades och distribuerades även elektricitet från Kimo Bruk.


Stångjärnshamrar fanns vid tre forsar i Kimo by. Av bruksbebyggelsen från 1700-talet finns klockstapeln, förvaltarbostaden, klensmedjan samt stenväggarna av hammarsmedjan bevarade. På stengrunden av den gamla knippsmedjan uppfördes en mekanisk verkstad i början av 1900-talet.

 

Kimo å rinner mellan Röukas träsk och Oravais fjärd (18,2 km). Ån är rik på forsar eftersom vattennivån i insjön Röukas träsk ligger ca 37 m över havet. Från brukstiden är 1760 års hålldamm vid utloppet från Röukas träsk och dammen från 1784 vid Kyroboas kvarn ännu i användning, endast några smärre ombyggnader har gjorts på dessa dammar. Dammarna vid sågen, verkstaden och Hammarfallet ersattes med nya dammar utförda i kilad sten i början på 1900-talet Vattnet i ån har genom tiderna gett energi (vattenhjul) till ett flertal kvarnar och sågar, till stångjärnshamrarna och senare kom energin via tre vattenkraftverk som även gav ström till hushållen i byn och till delar av Oravais, Vörå och Maxmo kommuner.

 

Dammarna vid nedre bruket (den vid Hammarfallet byggdes år 1910 och den vid Knipphammarfallet år 1912) har inte behövt någon ombyggnad. Endast vattentunneln som förbinder den övre dammen med Hammarfallets vattenkraftverk förnyades år 1959 på ett cirka 65 m långt avsnitt. De 106 metrar av tunneln som finns på bruksdammens botten förnyades först år 2008. Samtidigt genomgick kraftverket en grundlig ombyggnad där förutom turbinen och generatorn även all annan utrustning förnyades. Kraftverkets ursprungliga effekt på 75 kW höjdes till 120 kW efter ombyggnaden. Den sista delen av tunneln består av en 1x1 meters trumma utförd i kilad sten som utmynnar direkt i kraftverkets turbin vid Hammarfallet. Den totalt cirka 190 m långa tunneln syns inte i bruksmiljön, den är förlagd under jord och på Bruksdammens botten.

Kimo bruk idag

Kimo bruk är ett levande kulturcentrum där gammal bruksmiljö och naturskönt parkområde möter nutiden. Här erbjuds många möjligheter till aktivitet, förströelse, vila och rekreation.

 

På området kring nedre hammaren omges Bruksgården av museet, hammarruinen, och smedjorna men också av vandringsstigar, dammar och forsar samt gårdstunet invid Einars café där många evenemang äger rum varje år.

 

Bruksgården har idag återfått gammaldags prägel, i och med att Stiftelsen för Kimo Bruk i början av 2000-talet renoverade det anrika huset. Oravais Hembygdsförening har inrett huset i gustaviansk stil. I dag kan allmänheten njuta av det vackra huset som nu tjänar som en kvalitativ och representativ beställningsrestaurang med moderna köksutrymmen. Föreläsningssalen i övre våningen erbjuder tidsenliga utrymmen för kurser och seminarier.
 

Idag äger KWH-koncernen största delen av brukets markområden. Oravais hembygdsförening arrenderar dem på 50 och 99 år. Föreningen äger så gott som alla hus, undantaget själva bruksgården (Stiftelsen för Kimo Bruk) och de tre kraftverken (Herrfors).

 

Oravais hembygdsförenings sektion för Kimo bruk bedriver museiverksamhet, ordnar smideskurser och smidesdagar. På brukets tillställningar möts entusiaster av olika slag: smide, bil, motor, konst och kultur.

 

Parken kring förvaltarbostaden med sina ekar och almar, dammarna, forsarna och stenbroarna inbjuder till strövtåg. Flera vandringsleder startar vid vattenmiljöerna vid Nedre Bruket.

Bröllop, födelsedagskalas, dop, evenemang och företagsrepresentation arrangeras ofta på bruket idag.

 

Det här är Kimo bruk i dag

  • Bruksgården från 1700-talet, där brukets förvaltare bodde

  • Klockstapeln, vällingklockan

  • Nedre hammarsmedjan

  • Gammal stenbro

  • Österbottens enda järnbruksmuseum, inrymt i ett gammalt järnmagasin från 1763

  • Stångjärnshammaren vid Övre bruket, Kyroboas, som gjordes om till kvarn på 1890-talet

  • Kyroboas vridläktare som används vid sommarteaterverksamhet

  • Rester av ”Leirkladdin”, en berömd arbetarbostad som revs 1967

  • En av Finlands äldsta hålldammar vid Röukas träsk. Vattnet i träsket regleras fortfarande från dammen

Publicerat om Kimo bruk

I Årvasboken ingår Alvar Härtulls dikt som han skrev till invigningen av nyrenoverade bruksgården. Den börjar så här:

 

Varmt strålar ljusen från herrgårdsfönstren

Dovt klingar ljudet från klocktornets malm

Marschallerna brinner och gästerna samlas

Kronorna glänser i salar och valv

 

Läs hela dikten HÄR

 

Alvar Härtull har också skrivit Kimo bruks vals, som tonsattes av kompositören Iris Lumme inför 300-årsfesten av Kimo bruks grundande. Valsen uppfördes första gången på 300-årsjubileets huvudfest av Lindvalls orkester. Refrängen lyder:

 

Dansen den går vid Kimo bruk,

där liljorna speglas i dammen,

människorna samlats från fjärran och när,

det valsas med vännen kär.

 

Läs hela Kimo bruks vals, som publicerades i Årvasboken HÄR

 

Bertil Holmlund har skrev i Årvasboken årgång 2006 artikeln ”Kraftverken vid Kimo bruk 1920-1984”. Den handlar om byggandet av hammarfallets vattenkraftverk och kraftverksdriften på 1920-talet, suggaskraftverket, hammarfallets vattenkraftverk från 1930 till 1984 samt vattenkraftverket i brukets såg vid Mutta fors. Läs hela artikeln HÄR

 

Om kraftverkstunneln vid Kimo bruk handlar Bertil Holmlunds artikel i Årvasboken årgång 2007. Holmlund har jobbat med kraftverket och regleringen av Kimo å under 41 års tid. Läs hela artikeln HÄR

 

Röukas och Keskis träsk är två avgörande orsaker till att Kimo fick ett järnbruk på 1700-talet. Träsken blev, efter byggandet av hålldammen vid utloppet från Röukas träsk, lämpliga sjöar som kunde användas som vattenmagasin. Om det här skriver Bertil Holmlund i Årvasboken 2008. Läs hela artikeln HÄR

 

Vattenkraften i Kimo å har varit en betydande kraftkälla för industriverksamheter, kvarnar och sågar i flera århundraden. Ån har ett flertal forsar och ett vattenflöde som gått att kontrollera i en damm vid utflödet från Röukas träsk till Kimo å. Bertil Holmlund har skrivit artikeln ”Vattenkraften i Kimo å under 1900-talet” i  2009 års Årvasboken. Läs hela artikeln HÄR

 

Bertil Holmlund skrev 2010 en artikel om årtalen som finns runt om på bruket. Läs artikeln HÄR

 

Artiklar i Orvasboken gällande Kimo bruk

Kraftverken på Kimo bruk (2005)

Minnen om Dunkarin (2006)

Kraftverkstunneln (2007)

Röukas och Keskis träsk (2008)

Vattenkraften i Kimå å under 1900-talet (2009)

Årtal på byggnader vid Kimo bruk (2010)

Sågbacken 1950-talet (2011)

Flygbilder sågbacken 2011 (2012)

Ett vattenfall ovanför Hammarfallet (2012)

Ånäsforsen i issöjans grepp (2013) 

Tunnelbygget 2008 (2014)

Översvämning 2004 (2014)

På Kimo bruk kunde det ibland vara jobbigt att hålla igång turbinerna vid stränga vintrar (2015) 

 

Det har utgivits flera böcker om bruket. Gå till Kimo bruks web-shop HÄR

Please reload

 
 

© 2018 Kimo bruk. Bruksgatan 38, 66810 KIMO, Tfn. +358-400-455 080, info@kimobruk.fi 
Sidan skapad av Gaudiell och Wix.com (uppdaterad 3.4.2018)

Kimo bruk logo